mitt i vintern men vårkänslorna bråkar

Hejsan!
Länge sedan sist nu igen.
Jag får så dåligt samvete när jag inte uppdaterar något alls här på bloggen och då är det lika bra att pausa. För det ska ju inte kännas som ett tvång.

Men nu, just ikväll, fick jag ett behov av att styla o bloggen lite, skriva några rader och kanske, kanske håller skrivarlusten i sig.

bilden är tagen för några veckor sedan då vi ännu bara hade pudersnö.

Här i jakobstad har vi vitaste vintern på många år.
Det är otroligt vackert men allt har som känt två sidor.
Det kommer så mycket snö när det kommer ner här, över helgen ca 35cm på ett dygn. blötsnö. tung.
vet ni vad den gör med buskar och träd? portaler och spaljeer?
inge kul kan jag tala om.
allt vinkar omkull av tyngden, kvistar flks upp och träd böjer sig av tyngden.
portaler trycks ihop och spaljeer böjs krokiga och i värsta fall vinkar de omkull.

Hos oss har inte förstörelsen varit så stor.
en syren bröts sönder litegran och några buskar ser lite kvaddade ut.
portaler har däremot blivit lite vinda och spaljeer likaså men ändå inte så förstörda som de skulle blivit om jag inte hade räddat dem.
Jag skakar förstås ur mina träd och buskar.men när snön kommer över natten och jag inte hinner ut före förstörelsen är ett faktum, då blir jag lite ledsen.

Men..

mot våren går vi, sakta men säkert! och runt 10-11 april brukar första krokusen blomma här hos oss. som jag längtar!
men först ska jag förkultivera massor av små frön. driva upp drömmar och förälska mig i doften av jord åter igen.
första fröna är redan i jorden, vintersådder förstås av perenner. men oj så härligt det känns!

Jag är också igång med planerna på att flytta och bygga en ny örtagård. närmare matplatsen och uterummet, så det är nära att knipsa av de örter vi vill äta till frukosten eller att lägga på grillköttet.
Det finns bara en sak som kan komma i vägen för mina storslagna örtagårdsplaner och det är min rygg. Den mår inte så bra och har inte gjort det på länge. någon gång i mitt blivande woodlands grävande, just bakom äppelträdet, knäckte den till fjol vårast och har inte varit sig lik sen dess. dubbla diskbråck misstänker fysiatrikern men vägrar lägga mig i magnetröntgen så jag vet ju inte. men jag hoppas på att kunna fixa lite till våren ändå. Att ta hand om min rygg är ändå prio ett för utan den kommer jag aldrig att kunna uppnå min dröm att någon gång bli trädgårdsmästare.